Dagens Rocky - med kommentarer

Då är vi helt överens på tankstreckspunkten. Jag skriver ju att det förvisso vore möjligt att använda tankstreck i den föregivna situationen, men att jag inte skulle rekommendera det.

:

"

Det gör mig lycklig att folk bryr sig om texter, interpunktion och stavning, men på den här sista punkten kan jag inte hålla med dig, bal. I mitt tycke skulle tankstreck mellan skadlighet och hot för framtiden se alltför pekpinneaktigt ut.

Kvällspressen har ytterligare skadat tankstrecket genom att använda det jämt och ständigt.

"Han simmade en kilometer – utan armar!"

Hon kliade sig i örat – med en babian!"

Ja, du vet. Man ser att rubriksättaren vill att man ska bli förbluffad och utbrista "Tänka sig! Med en babiaaan!" och värjer sig.

Nej, meningarna är inte OK. Som du säger hade han kunnat komma undan med liknande konstruktioner genom att använda tankstreck. Den idén skulle jag emellertid inte vilja ge honom, då artikeln redan innehåller det skiljetecknet till övermått.

Att medelst interpunktion söka reglera läsarens tankepauser resulterar i infantila texter.

PS om rumphuggna meningar.

Två av dem du citerar är OK, när jag tänker efter.

"Jag gjorde faktiskt en tv-session där jag läser upp ett urval med hatmejl. Till min och filmteamets stora munterhet."

"Det är gement och skadligt. Och ett hot för framtiden."

I båda fallen blir det en liten tankepaus eftersom det är två meningar i st f en. I det första fallet hinner man undra hur filmteamet reagerade på hatmailen, och munterheten kommer som en överraskning. (Man kunde välja ett komma eller ett tankestreck där.) I det andra fallet är "gement och skadligt" och "hot för framtiden" så pass starka att de får mer tyngd om de får varsin mening.

På femtiotalet hade det inte gått, då fick man absolut inte ha en mening som saknade ett verb.

Jo, men han missar ju bara ett komma, vad jag kan se.

Ja, rumphuggna meningar är säkert avsett som stilgrepp. Funkar inte så värst bra här, särskilt inte ihop med artonhundratalsgreppet.

Grundproblemet tror jag är att skribenten inte har kunnat bestämma sig för om han ska vara rolig eller allvarlig. Han försöker skildra ett seriöst tema med humor, men hittar inget bra sätt att göra det. Det kan bero på att han inte är tillräckligt insatt, eller att han helt enkelt inte bryr sig särskilt mycket om det han skriver om.

Dessutom är han, som du säger, faktiskt rätt vissen på att skriva.

Hjärnbarken: det är just det som är fel med kommateringen i det stycket. Skall man kommatera en inskjuten sats, får man lov att sätta komma på båda sidor. Detta fel återkommer konsekvent i texten.

Aproppå att dela upp i flera meningar istället för att kommatera, så finns flera exempel på synnerligen märkliga, rumphugget uppdelade meningar:

"Ateist nummer 1. ”Illusionen om Gud” (2006) fick kristna amerikaner att gå i spinn. Och boken att sälja som smör."

"Dawkins fick en rad, ja, tiotusentals arga mejl och brev, inte sällan av typen ”du ska brinna i helvetet”. Fast med betydligt fler, okristligt elaborerade detaljer."

"Jag gjorde faktiskt en tv-session där jag läser upp ett urval med hatmejl. Till min och filmteamets stora munterhet."

"Det är gement och skadligt. Och ett hot för framtiden."

Förmodar att det skall föreställe något slags stilgrepp, men det är felaktigt och ser larvigt ut.

Sammanfattningsvis är det bedrövligt att någon som skriver så uselt, inte behärskar de mest basala skrivregler och är uppenbart svag i svenska språket har sin utkomst som yrkesskribent. Krävs inga yrkeskunskaper alls för att få anställning på DN?

Satt med liknande tankar som du barken om meningsbyggnader etc.

Tycker dessutom att religösa friskolor borde förbjudas i en demokrati. Helt jävla obegripligt att detta fenomen har återupstått i Sverige.

Stackars barn

Jag tror man får betrakta artikeln som en krönika snarare än en intervju. Skribenten förutsätter alltså att han kommunicerar lätt och ledigt med folk som är så insatta i diskussionen att de förstår vad han menar med "ska vi säga oförnuftiga reaktioner".

Kommateringen är faktiskt inte fel i stycket du citerar, det saknas t o m ett efter "oförnuftiga". Men det ser inte klokt ut, det är tungt som artonhundratalsprosa. Numera delar man hellre upp i flera meningar.

Vad mera? Jo, "kommunikativt" använder han som en bestämning till "framåtlutad", inte till "sitter". Det är inte fel, men vackert är det sannerligen inte.

"Okristligt elaborerade detaljer" (elaborerade är en trist anglicism) betyder, om man med kristlig menar godsint och förlåtande, förstås ondsinta och oförlåtande detaljer.

"Sakligt men korrekt" – ja, vad är det för motsasförhållande där?

Jo, det är en rätt allmänt accepterad sats att insynen i religiösa friskolor ÄR dålig. Det är därför man kan traska in med dolda kamerar och få höra att möjligt märkligt, vilket ju har gjorts. Och det ligger ju i sakens natur att religiösa skolors undervisning har en viss slagsida bort från vetenskap och in mot "tro", och att jämlikheten mellan könen troligen inte är så strålande genomförd. Det är ju just för att föra religiösa traditioner vidare man alls startar en religiös friskola, inte för att uppmuntra elever att vara kritiska och tänka själva.

Ett sådant fel är acceptabelt i talspråk, men av en yrkesskribent borde man kunna förvänta sig mer.

Kommateringen i följande stycke är helt åt helvete -- i våra kommaarma tider är det en prestation att använda så många och ändå sätta de flesta fel:

"Dawkins förnuftsdrivna argumentation mot kristen kreationism, så kallad intelligent design, och mot monoteismens heligaste böcker, väckte vulkanisk vrede och skapade en hel del, ska vi säga oförnuftiga reaktioner i det alltjämt förbluffande kristna USA. Dawkins fick en rad, ja, tiotusentals arga mejl och brev, inte sällan av typen ”du ska brinna i helvetet”. Fast med betydligt fler, okristligt elaborerade detaljer."

Prosan är stilistiskt plötsligt rent talspråklig, "ska vi säga" (vilka vi?), "ja tiotusentals". Vad är en oförnuftig reaktion? Vad är "okristligt elaborerade detaljer"? Knappt man begriper vad karln försöker säga.

"I mina ögon ger Dawkins ett högst sansat intryck." Hur är denna substanslösa personliga betraktelse relevant för intervjun?

"Dawkins ger snarast ett sakligt men korrekt, uppriktigt intryck." Låt oss bortse från den återigen felaktiga kommateringen: "sakligt men korrekt"?! För att skriva men här måste orden stå i åtminstone skenbar motsats till varandra. Det är inte det minsta överranskande att någon som är saklig dessutom är korrekt eller uppriktig.

"Och sitter tydligt – kommunikativt – framåtlutad" Han "sitter kommunikativt", ja, kära någon.

"Liksom i Sverige är insynen i vad som pågår bakom dörrarna i religiösa friskolor dålig."

Bara en av flera insinuationer som framställs i förbifarten. Det är inte en allmänt accepterad sanning att insynen i religiösa friskolor i Sverige är dålig. Varför påstå någonting sådant utan minsta belägg i en intervjuartikel som handlar om någonting helt annat. Det är ju inte R.D. som uttalar sig om svenska friskolor.

Slutligen vore "förmodligen" en bättre översättning av "probably" i det sista stycket.

Ja, han hoppade över att skriva ut ett tankeled där. "Illusionen om Gud fick kristna amerikaner att gå i spinn och kontroverserna kring den boken att sälja som smör", menade han. Det är sådant man upptäcker när man korrläser, men vem korrläser dagspress idag? Eller ens skönlitteratur? Jag har sett Bonniersutgivna böcker som är fulla av stav- och syftningsfel och tokigt språk. (Typ: "Vart är du?")

Det är i papperstidningen man vill korta jämt och ständigt, ska ni skriva så fråga först hur många tecken de vill ha. Och på nätet är det ju ursprungsversionen av artikeln som läggs ut, för det mesta - om det inte är nyheter.

Smaskigt syftningsfel: " ”Illusionen om Gud” (2006) fick kristna amerikaner att gå i spinn. Och boken att sälja som smör." Boken fick sig själv att sälja...

Det där med att redaktören vill korta artiklar, gäller det fortfarande? 79kb eller 645kb spelar det någon roll i dagens tidningar. I den tryckta papperstidningen kan jag förstå problematiken men på nätet?

Har noterat att det ofta är fel i artiklar på nätet såsom, "syftningsfel, märklig meningsbyggnad och halsbrytande stilväxlingar för att ta några exempel. Men i den tryckta tidningen brukar detta många gånger vara åtgärdat.

Läser man kommentarer till artiklar på Aftonbladet så handlar väldigt många om just felen i reportaget/artikeln/notisen. Ett bra exempel är ju bals kommentar "Mitt bestående intryck efter att ha läst..."

Med andra ord, det jag kommer ihåg av den artikeln jag just läste var att det var mycket fel i den.

Hursomhelst, jag tror att dagens redaktörer skiter i språkets kvalitet och kvatitet. Redaktörer idag bryr sig snarare mer om tiden, artikeln skall vara fårdigskriven tills ett visst klockslag ...

Hade inte energi nog att läsa om hela artikeln - var är syftningsfelen? Syftningsfel är smaskiga!

Problemet med att skriva tidningsartiklar är annars att redaktörerna alltid vill korta. Man vet aldrig hur den här såg ut från början.

Normalt när en text är så usel är den en avskrivning från engelska, men här är den uppenbarligen ett egenverk. Författaren är inte ens utlänning.

Mitt bestående intryck efter att ha läst Pierres artikel, är på vilket uselt språk den är skriven. Sällan har jag sett så dålig svenska i en dagstidning. Syftningsfel, märklig meningsbyggnad och halsbrytande stilväxlingar. Men det var nog inte det Pierre ville uppmärksamma oss på.

Jag vet inte vem du talade till, men var det något särskilt du ville ha sagt med länken, pierre, eller bara visa en intressant artikel?

felstavat igen Religion men det kanske framgick?

Jag hade redan läst artikeln. Lugn, sansad och förnuftig debattör.

Vem fasen är hjärnkransen?

kul Pierre själv gillar jag Alain de Bottons Reigion for atheists
-bottoms up!

Hjärnkransen: Potentiellt farlig länk

Tweeten igår om att backa ut ur en stad var förresten fin. Att åka baklänges ut ur Stockholm mot det stora äventyret (i Oslo) är ju mer som att köras dit i en mysig barnvagn, halvsovande, än att spränga ut genom portarna på en eldig springare.

Det är en UFO-affisch där på väggen, va?

Men varför finns det ett avhugget örnhuvud på hatthyllan?

En har hörlurar, en pratar, en sover. Rätt så osocialt för att vara party.

precis så här är det-har alltid undrat vill ungen verkligen byta ut oss? Vad har vi gjort för fel?

Smacks är en äkta DJ. Vet ni hur jag ser det? För han spinner vinyl.

Rolig vinfylle triggad ide och dessutom en schysst golvlampa i stripen, me gusta